Att synliggöra elevernas mående
Gästbloggsinlägg: Alla vet att det är viktigt! Ingen förnekar att det på riktigt kan göra skillnad! De som har försökt vet dock att det är utmanande och att det ofta innebär ”merjobb”. Hur elever mår och vidare hur det påverkar deras förutsättningar för lärande och social utveckling är en kvarnsten som mal inom all skolpersonal. Kvarnstenen mal därför att det finns frågor kopplade till mående som kan upplevas svåra att möta. Inte sällan eftersom de inte är synliga.
För även om det låter självklart att mående påverkar skolresultaten, både pedagogiskt och socialt, är det i skolverksamheten en mer komplex fråga än så. Samtidigt är mående endast en av många aspekter som slåss om att få plats inom arbetstidens ramar.
Alltid steget efter
Många pedagoger, skolledare och elevhälsopersonal känner säkert igen sig i känslan att ligga ett steg efter. Trots goda intentioner att arbeta främjande och förebyggande förblir mycket av arbetet operativt och åtgärdande. Eleverna springer före skolpersonalen och när personalen är ikapp, ja då är eleverna redan på väg vidare. På liknade vis kan det sägas vara med frågan om mående. Mående är som bekant aldrig konstant. Tvärtom – det förändras och utvecklas hela tiden. När vi tror oss veta hur någon mår, ja då kan vi förbereda oss på att omvärdera det vi tror.
Att mående är så pass föränderligt, inte minst hos barn och tonåringar, gör att vi behöver hitta smarta sätt att synliggöra det. Varför, undrar kanske en vän av ordning? Jo, för att det ger oss ett verktyg. Ett verktyg som får kvarnstens malande att stanna upp. För genom att synliggöra mående går det att prata om det. Mer än så, det går att planera utifrån det i realtid och det ger förutsättningar att fatta beslut utifrån en aktuell bild av måendet hos en elev, på en skola, i en klass eller i en årskurs. Kort och gott: att synliggöra mående gör att skolans arbete kan leva upp till lagstiftarnas intentioner om ett elevhälsoarbete som främst är förebyggande och främjande.
Nya möjligheter att arbeta mer aktivt med måendet
Tillbaka till det vi inledde med. Alla vet att det är viktigt och att det gör skillnad på riktigt. Samtidigt har den tidigare erfarenheten varit att mående-frågor är förknippat med utmaningar och ”merjobb”. Nu finns det dock teknik som tillåter, skolan i stort, men även den enskilda läraren, elevhälsoteamet eller skolledningen att aktivt arbeta med mående. Det ger skolan möjlighet att på riktigt möta eleverna trots att de är i ständig utveckling. Istället för att leka komma ikapp kan man istället vandra sida vid sida och vara en integrerad del av elevernas utveckling.
Om en individ mår dåligt behöver den hjälp. Hur den hjälpen ser ut kan skifta från person till person. På samma vis förhåller det sig med grupper. Gemensamt för de båda är även detta: för att hjälpa behöver det upptäckas, och för att upptäckas behöver det synliggöras. Egentligen är det inte svårare än så. Det vi ser kan vi göra något åt, det kan vi börja förstå, agera på och planera utifrån. Om allt vill sig väl kan det till och med leda till att vi kan agera innan något händer och aktivt styra utvecklingen.
När nu tekniken, genom EdAider Wellbeing, erbjuder förutsättningarna för att detta arbete ska ske bortom utmaningar och ”merjobb”, vad väntar skolan då på?
Johan Olsson är skolledare med särskilt ansvar för elevhälsa samt skolutvecklingskonsult, och även en av EdAiders gästbloggare.
